Jonssons kiosk på ursprungsplatsen
2 svar
Kategoriarkiv: Gårelehöjden
Gårelehöjdens fotbollslag i mitten av 1930-talet
Min farfar är nr två från vänster i nedre raden och längst till höger övre raden hans kusin Julius ”Julle” Stenmark.
Välkommen till nystarten av Högdasidan
Byalaget bildades 1978 av Gårelehöjden och Tarsele byar. Föreningen sköter bl.a. om det fina badet som finns nere vid Ångermanälven i Gårelehöjden. Badplatsen har flytbryggor, omklädningsrum samt grillplats med vindskydd. Fr.o.m. 2007 är även Osele och Mjösjö med i byalagsföreningen.
Segelbåt
Renoverad
Tornet på Asplokhöjden Högdaberget
Utflykt till tornet på 1950-talet.
Bakre raden fr.v Sven-Ivar Stenmark, svägerskan. Siri och hustrun Inez.
På högsta punkt på Högdaberget 406 m öh, Asplokhöjden, stod förr ett trätorn som många än idag minns.
Så här skriver Leif Eliasson, Junsele, som arbetat för lantmäteriet, om tornet;
Tornet var inget brandtorn utan ett mättorn byggt av Rikets Allmänna Kartverk ca 12 m högt. Gårelehöjden är en gammal 1:a ordningens punkt från 1898 och 1948 års triangulering med direkt sikt bland annat till Nävernäsan ovanför Åkerbränna.
Gårelehöjden ingick också i Rikstrianguleringen med början från slutet på 60-talet i Skåne till början 80-talet i Treriksröset.
Jag deltog i dessa mätningar och gjorde mätningar från detta trätorn 1976 när Rikstrianguleringen passerade Junsele. Tornet revs senare av Lantmäteriet av säkerhetsskäl, liksom en massa liknande mättorn i hela Sverige. Dessa torn var lite speciella, egentligen var det två torn i varandra, ett inre för mätinstrumentet och ett yttre för den som mätte så att instrumentet var stilla under hela mätningen.
Foto från samma tillfälle som ovan, här även med de vuxna. Fr.v ovan; Sven-Ivar Stenmark, Siri Andersén och Inez Stenmark. Barnen är Staffan Stenmark samt Grethe och Greger Andersén. Foto ev Olle Andersén.
Nödåren 1866-1870
Ur tidningen Nya Dagligt Allehanda den 5 juni 1867. Där påpekar man att inom Junsele var nöden störst i byarna Gårelehöjden och Tarsele.
Missväxtåren 1867–1869, som framför allt drabbade norra Sverige, var den sista svåra missväxten i Europa. Den dåliga skörden ledde till katastrofala följder. Speciellt 1867 var våren extremt kall och sommaren dröjde med isar på sjöarna fram mot midsommar.
Provinsialläkaren för distriktet skriver bl.a. följande i sin årsrapport för 1867;
Genom flera års klena skördar och 1867 års nära totala missvext har detta distrikt blifvit ett fattighus. De riktiga bidragen till nödens lindrande, var både staten och enskilda lemant, räcka dock ej till åt alla hungrande magar, Dock har mig veterligen ej någon inom distriktet omkommit af svält. Lyckligt för folket som ej förr har varit att timmerdrifningen skett i stor skala och således tillfälle till arbetsförtjenster funnits.
Här är ett utdrag ur en dagbok förd av bonden Anders Olof Myrholm i Vallen Junsele;
Den 31 Maij 1867. Snön har i går och i dag nästan gått af åkren, en tredjedel ligger qvar på åkren. Det är svår foderbrist och inte bättre för människor. Folk har förlorat alt mod och inga goda utsigter är för något got år. Stor pänningbrist och exekutiva Auktioner utan al ända. Så svår tid har icke varit i dettaårhundrade. Herren straffar för synd. Lär oss bekänna synden.
Men till slut så blev det ju bättre år och dagar, och den 2 februari 1873 skriver Anders Olof följande;
Hela januari har varit blid. Timmer bulrar i hägnen alla dagar, de kjöra för ända till 16 Riksdaler om dagen. Vi har intet mistat mer än en galt och två får på dessa år. Herre var mäd oss under det kommande året och lär oss hoppas upå din godhet. Lär oss att även samla för våra odödliga själar. I denna by har ingen dött på 1 och halvt år. Håll oss bredd att träda ut ur tiden in i evigheten.
Ragnhild Stenmark
Ragnhild år 1921
Måndagen den 22 oktober med repris lördagen den 27 sänder riksradions P1 historien om Ragnhild Stenmark från Gårelehöjden som 1929 dog 17-årig i TBC. Hon var en av många som blev drabbad av ”lungsoten” Hon skrev innan sin död en avskedsdikt till sin pojkvän. Dikten återfanns för några år sedan och tonsattes då av Lena Eriksson i Näsåker. Göran Stenmark berättar historien om Ragnhild, samt spelar och sjunger den tonsatta dikten tillsammans med Lena Eriksson.
Även via denna länk kan man höra programmet.
Surströmmingsfesten 2012
Som traditionen erbjuder hölls även i år surströmmingsfest nere på badet i Gårelehöjden och som Viveka sammanfattar det hela ”vi var 32 personer som hade en otroligt trevlag dag/kväll. Vi åt god mat såsom surströmming med tillbehör, skaldjurpajer/kräftor osv. En helt otrolig kväll… vi slog smed brännmya och kämpade med lite regn och blåst, men vad gjorde det när humöret var topp med alla glada människor. Stämningen var hög…”
Rolf Engström höll ett glödande tacktal.
Foton: Viveka Hellgren
Bryggorna utlagda och årsmötet avklarat
Som vanligt var det en trevlig dag nere på badplatsen när vi lade ut bryggor och donade på så att det skall vara lika fint som vanligt där denna sommar. Dessutom hölls årsmötet för byalagsföreningen där nere och vi grillade korv och fikade.